Brandtätning: Grunden i ett säkert passivt brandskydd

En brand sprider sig ofta snabbare än många tror. Läckor runt rör, kablar och ventilationskanaler kan fungera som osynliga motorvägar för lågor och giftiga rökgaser. Här spelar brandtätning en avgörande roll. Genom att täta genomföringar och skarvar på rätt sätt behåller byggnaden sina brandceller och ger människor tid att utrymma och räddningstjänsten bättre förutsättningar att göra sitt jobb.

Brandtätning kabelgenomföring är en del av det passiva brandskyddet, alltså skydd som byggs in i konstruktionen och fungerar utan att någon behöver aktivera det. När arbetet planeras noggrant, följer gällande regler och utförs av certifierad personal kan brand- och rökspridningen bromsas kraftigt, ofta i flera timmar.

Vad brandtätning är och varför den är avgörande

Brandtätning handlar om att återställa väggars, bjälklags och taks brandmotstånd efter att man dragit igenom rör, kablar, ventilation eller andra installationer. Varje hål, springa eller otät fog i en brandcell kan annars bli en svag punkt där elden snabbt tar sig igenom.

En brandcell är en avgränsad del av en byggnad, till exempel en lägenhet, en trapphall eller ett teknikutrymme. Syftet med en brandcell är att hålla en brand instängd under en viss tid, ofta 30, 60 eller 120 minuter. Om genomföringar inte brandtätas korrekt tappar hela konstruktionen sin funktion, även om väggar och dörrar i sig håller hög brandklass.

Ett effektivt passivt brandskydd med genomtänkt brandtätning ger:

– Längre utrymningstid människor hinner ta sig ut innan branden spridit sig.
– Mindre rökspridning röken är ofta mer dödlig än själva lågorna.
– Skydd av bärande konstruktioner stål och betong utsätts för mindre värmepåverkan.
– Bättre förutsättningar för räddningstjänsten branden blir mer begränsad och överskådlig.

I praktiken kan skillnaden mellan god och bristfällig brandtätning avgöra omfattningen på skadorna vid en brand, både när det gäller liv och egendom.

Regler, material och praktiskt utförande

I Sverige styrs brandtätning av bland annat Boverkets byggregler, BBR. De anger vilken brandklass olika byggnadsdelar behöver ha och indirekt vilka krav som ställs på tätningarna. Professionella utförare arbetar efter dessa regelverk och använder system som är provade och dokumenterat godkända för just den typ av genomföring som ska tätas.

Vanliga material och lösningar inom brandtätning är till exempel:

– Brandfog och brandakryl används runt mindre rör, kablar och i fogar mellan byggnadsdelar.
– Branddrev och brandskivor lämpar sig för större öppningar eller kombinationer av installationer.
– Expanderande grafitprodukter exempelvis rörmanschetter eller rörstrypare kring plaströr; de sväller vid brand och klämmer åt röret när det smälter.
– Brandskyddsmassa och gjutna lösningar används där bärighet krävs, som i bjälklag eller där öppningar är stora och utsatta.

En avgörande del för att utföra en godkänd och kostnadseffektiv brandtätning är planering. Genomföringar bör placeras genom brandcellsgränser på ett genomtänkt sätt redan i projekteringen. När installationerna hamnar för tätt eller för nära hörn och kanter kan det bli svårt eller dyrt att hitta godkända lösningar i efterhand.

För att få rätt kvalitet behövs:

– Uppdaterade brandskyddsbeskrivningar och ritningar så att det tydligt framgår vilka väggar och bjälklag som är brandcellsgränser och vilken brandklass som gäller.
– Samordning mellan yrkesgrupper VVS, el, ventilation och bygg behöver prata med varandra så att håltagningar görs med brandskyddet i åtanke.
– Dokumentation och egenkontroll varje brandtätning ska kunna spåras med intyg, bilder och markering i ritningsunderlag, så att framtida kontroller och ombyggnationer blir enklare.

När brandtätning utförs av erfarna yrkespersoner blir resultatet inte bara säkrare, utan också mer ekonomiskt över tid. Korrekt valda system kan tillåta framtida omdragning av kablar och rör utan att hela tätningen måste rivas, vilket minskar både kostnader och driftstopp.

Vanliga brister, risker och hur de kan undvikas

I många befintliga byggnader dyker samma problem upp vid kontroller av brandcellsgränser. Några typiska brister är:

– Otätade eller provisoriskt tätade genomföringar efter ombyggnader.
– Blandning av system och material som inte är testade tillsammans.
– Tätningsmaterial som inte klarar aktuell brandklass.
– Saknad eller bristfällig dokumentation, vilket försvårar besiktningar och slutintyg.

En vanlig risk uppstår när installationer ändras i efterhand. En elektriker eller rörmontör drar en ny kabel eller ett nytt rör, öppnar en brandcell men återställer inte brandtätningen med godkända produkter. Öppningen kan verka liten och oskyldig, men vid en brand får röken fria vägar.

För att undvika sådana brister behövs tydliga arbetssätt:

1. Rutiner vid alla ombyggnader
Varje gång en brandcell bryts, oavsett om det rör sig om en tillfällig håltagning eller en ny genomföring, ska brandtätningen planeras och dokumenteras.

2. Utbildning och medvetenhet
Tekniska förvaltare, fastighetsskötare och entreprenörer behöver förstå varför passivt brandskydd är så viktigt. När fler ser sambandet mellan en liten springa och en stor brand blir det lättare att prioritera rätt åtgärder.

3. Regelbundna kontroller
Särskilt i större fastigheter, skolor, sjukhus, industrier och flerbostadshus tjänar man på att göra återkommande genomgångar av brandcellsgränser. På så sätt upptäcks avvikelser i tid, innan de hinner bli en säkerhetsrisk.

Många fastighetsägare upplever att området är komplext, både tekniskt och regelmässigt. Därför väljer de ofta att samarbeta med ett företag som arbetar med passivt brandskydd dagligen och som kan ta ansvar för både utförande, val av system och dokumentation.

I södra Sverige är Löberöds Fogservice ett exempel på en aktör med lång erfarenhet av brandtätning, mjukfog och passivt brandskydd i allt från bostäder till avancerade teknikutrymmen. För den som vill höja säkerheten, få ordning på dokumentationen och säkerställa godkända tätningar kan ett första steg vara att kontakta Loberodsfogservice.se för en genomgång av befintligt brandskydd och rådgivning kring lämpliga åtgärder.